publicerad: 2015
independent
1in·de·pend·ent
[‑en´t]
substantiv
~en ~er • oavhängig person; independenterna en grupp unga svenska konstnärer i slutet av 1800-talet
Singular | |
---|---|
en independent | obestämd form |
en independents | obestämd form genitiv |
independenten | bestämd form |
independentens | bestämd form genitiv |
Plural | |
independenter | obestämd form |
independenters | obestämd form genitiv |
independenterna | bestämd form |
independenternas | bestämd form genitiv |
2in·de·pend·ent
[‑en´t]
adjektiv; n. ~, ~a • oavhängig
Positiv | |
---|---|
en independent + substantiv | |
ett independent + substantiv | |
den/det/de independenta + substantiv |