publicerad: 2015
inplantering
in|plant·er·ing
substantiv
~en ~ar inplantera
Singular | |
---|---|
en inplantering | obestämd form |
en inplanterings | obestämd form genitiv |
inplanteringen | bestämd form |
inplanteringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
inplanteringar | obestämd form |
inplanteringars | obestämd form genitiv |
inplanteringarna | bestämd form |
inplanteringarnas | bestämd form genitiv |