SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
insegel
in|­segel substantiv ‑seglet; pl. ~, best. pl. ‑seglen sigill i äldre tid; bildl. bekräftelse: ​in­seglet på deras vänskap
Singular
ett insegelobestämd form
ett insegelsobestämd form genitiv
insegletbestämd form
insegletsbestämd form genitiv
Plural
insegelobestämd form
insegelsobestämd form genitiv
inseglenbestämd form
inseglensbestämd form genitiv