publicerad: 2015
inspärra
in|spärra
verb
~de ~t • inspärra el. vanl. spärra in ngn i fängelse
| Finita former | |
|---|---|
| inspärrar | presens aktiv |
| inspärras | presens passiv |
| inspärrade | preteritum aktiv |
| inspärrades | preteritum passiv |
| inspärra | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att inspärra | infinitiv aktiv |
| att inspärras | infinitiv passiv |
| har/hade inspärrat | supinum aktiv |
| har/hade inspärrats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| inspärrande | |
| Perfekt particip | |
| en inspärrad + substantiv | |
| ett inspärrat + substantiv | |
| den/det/de inspärrade + substantiv | |


