publicerad: 2015
instruktör
in·strukt·ör
[‑ö´r]
substantiv
~en ~er • lärare, handledare
Singular | |
---|---|
en instruktör | obestämd form |
en instruktörs | obestämd form genitiv |
instruktören | bestämd form |
instruktörens | bestämd form genitiv |
Plural | |
instruktörer | obestämd form |
instruktörers | obestämd form genitiv |
instruktörerna | bestämd form |
instruktörernas | bestämd form genitiv |