publicerad: 2015
instämmande
in|stämm·ande
substantiv
~t ~n • särsk. till instämma 1
| Singular | |
|---|---|
| ett instämmande | obestämd form |
| ett instämmandes | obestämd form genitiv |
| instämmandet | bestämd form |
| instämmandets | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| instämmanden | obestämd form |
| instämmandens | obestämd form genitiv |
| instämmandena | bestämd form |
| instämmandenas | bestämd form genitiv |


