publicerad: 2015
ipren
ipren
[ipre´n]
substantiv
~en el. ~et; pl. ~ • ett smärtstillande medel: ta en ipren – Jfr varumärket Ipren.
Singular | |
---|---|
en ipren (ett ipren) | obestämd form |
en iprens (ett iprens) | obestämd form genitiv |
iprenen (iprenet) | bestämd form |
iprenens (iprenets) | bestämd form genitiv |
Plural | |
ipren | obestämd form |
iprens | obestämd form genitiv |
iprenen | bestämd form |
iprenens | bestämd form genitiv |