publicerad: 2015
istärning
is|tärn·ing
substantiv
~en ~ar • iskub
Singular | |
---|---|
en istärning | obestämd form |
en istärnings | obestämd form genitiv |
istärningen | bestämd form |
istärningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
istärningar | obestämd form |
istärningars | obestämd form genitiv |
istärningarna | bestämd form |
istärningarnas | bestämd form genitiv |