publicerad: 2015
justitieminister
just·itie|min·ister
substantiv
~n ‑ministrar • jfr migrationsminister
Singular | |
---|---|
en justitieminister | obestämd form |
en justitieministers | obestämd form genitiv |
justitieministern | bestämd form |
justitieministerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
justitieministrar | obestämd form |
justitieministrars | obestämd form genitiv |
justitieministrarna | bestämd form |
justitieministrarnas | bestämd form genitiv |