SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

kakel

kakel [ka´kel] substantiv kaklet; pl. ~, best. pl. kaklen • på ena sidan glaserad platta av bränt ler­gods; upp­sättning så­dana plattor

Singular
ett kakel	obestämd form
ett kakels	obestämd form genitiv
kaklet	bestämd form
kaklets	bestämd form genitiv
Plural
kakel	obestämd form
kakels	obestämd form genitiv
kaklen	bestämd form
kaklens	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  kakaosmör subst.
  kakaoträd subst.
  kakbak subst.
  kakburk subst.
  kakdeg subst.
  kakel subst.
  kakelgolv subst.
  kakelklädd adj.
  kakelplatta subst.
  kakelsättare subst.
  kakelugn subst.

  Till   alla ordböcker