publicerad: 2015
kalander
kalander
[kalan´der]
substantiv
~n kalandrar • maskin med valsar för glättning av papper m.m.
| Singular | |
|---|---|
| en kalander | obestämd form |
| en kalanders | obestämd form genitiv |
| kalandern | bestämd form |
| kalanderns | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| kalandrar | obestämd form |
| kalandrars | obestämd form genitiv |
| kalandrarna | bestämd form |
| kalandrarnas | bestämd form genitiv |


