publicerad: 2015
karavan
karav·an
[‑a´n]
substantiv
~en ~er • tåg av resenärer med handelslast som i äldre tid fraktades på kameler; lång rad av fordon
| Singular | |
|---|---|
| en karavan | obestämd form |
| en karavans | obestämd form genitiv |
| karavanen | bestämd form |
| karavanens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| karavaner | obestämd form |
| karavaners | obestämd form genitiv |
| karavanerna | bestämd form |
| karavanernas | bestämd form genitiv |


