SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
kart
kart substantiv ~et; pl. ~ o­mogen frukt: ​äppel­kart
Singular
ett kartobestämd form
ett kartsobestämd form genitiv
kartetbestämd form
kartetsbestämd form genitiv
Plural
kartobestämd form
kartsobestämd form genitiv
kartenbestämd form
kartensbestämd form genitiv