publicerad: 2015
kinesiska
kin·es·iska
[‑e´s‑]
substantiv
~n kinesiskor 1 knappast pl.; språket i Kina2 kvinna från Kina
Singular | |
---|---|
en kinesiska | obestämd form |
en kinesiskas | obestämd form genitiv |
kinesiskan | bestämd form |
kinesiskans | bestämd form genitiv |
Plural | |
kinesiskor | obestämd form |
kinesiskors | obestämd form genitiv |
kinesiskorna | bestämd form |
kinesiskornas | bestämd form genitiv |