SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
klangrum
klang|­rum substantiv ~met; pl. ~, best. pl. ~men till 1rum 2 1klang
Singular
ett klangrumobestämd form
ett klangrumsobestämd form genitiv
klangrummetbestämd form
klangrummetsbestämd form genitiv
Plural
klangrumobestämd form
klangrumsobestämd form genitiv
klangrummenbestämd form
klangrummensbestämd form genitiv