SAOL     SO     SAOB     Alla tre  
SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
klippa
1klippa substantiv ~n klippor • stycke kalt berg​ – De flesta sammansättn. med klipp- hör till 1klippa.
Singular
en klippaobestämd form
en klippasobestämd form genitiv
klippanbestämd form
klippansbestämd form genitiv
Plural
klipporobestämd form
klipporsobestämd form genitiv
klippornabestämd form
klippornasbestämd form genitiv
2klippa verb klippte klippt • klippa en film; ​klippa sönder ngt (med sax); ​klippa med ögonen blinka häftigt; ​(som) klippt och skuren mycket lämplig
Finita former
klipperpresens aktiv
klipps (klippes)presens passiv
klipptepreteritum aktiv
klipptespreteritum passiv
klippimperativ aktiv
Infinita former
att klippainfinitiv aktiv
att klippasinfinitiv passiv
har/hade klipptsupinum aktiv
har/hade klipptssupinum passiv
Presens particip
klippande
Perfekt particip
en klippt + substantiv
ett klippt + substantiv
den/det/de klippta + substantiv
den klippte + maskulint substantiv
klippa sig • låta klippa håret
Ordform(er)klippa sig
klippa till 1 ⟨vard.⟩ ge ett slag2 ⟨vard.⟩ snabbt bestämma sig
Infinita formeratt klippa tillinfinitiv aktivPresens participtillklippandePerfekt participen tillklippt + substantivett tillklippt + substantivden/det/de tillklippta + substantivden tillklippte + maskulint substantiv