publicerad: 2015
knakande
knak·ande
substantiv
~t ~n knaka
Singular | |
---|---|
ett knakande | obestämd form |
ett knakandes | obestämd form genitiv |
knakandet | bestämd form |
knakandets | bestämd form genitiv |
Plural | |
knakanden | obestämd form |
knakandens | obestämd form genitiv |
knakandena | bestämd form |
knakandenas | bestämd form genitiv |