publicerad: 2015
kobra
kobra
[kå´bra]
substantiv
~n kobror • glasögonorm
Singular | |
---|---|
en kobra | obestämd form |
en kobras | obestämd form genitiv |
kobran | bestämd form |
kobrans | bestämd form genitiv |
Plural | |
kobror | obestämd form |
kobrors | obestämd form genitiv |
kobrorna | bestämd form |
kobrornas | bestämd form genitiv |