publicerad: 2015
koling
kol·ing
substantiv
~en ~ar • försupen sjåare en äldre litterär figur
Singular | |
---|---|
en koling | obestämd form |
en kolings | obestämd form genitiv |
kolingen | bestämd form |
kolingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kolingar | obestämd form |
kolingars | obestämd form genitiv |
kolingarna | bestämd form |
kolingarnas | bestämd form genitiv |