publicerad: 2015
kollabera
kol·lab·era
verb
~de ~t • sjunka ihop, falla samman
| Finita former | |
|---|---|
| kollaberar | presens aktiv |
| kollaberas | presens passiv |
| kollaberade | preteritum aktiv |
| kollaberades | preteritum passiv |
| kollabera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att kollabera | infinitiv aktiv |
| att kollaberas | infinitiv passiv |
| har/hade kollaberat | supinum aktiv |
| har/hade kollaberats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| kollaberande | |
| Perfekt particip | |
| en kollaberad + substantiv | |
| ett kollaberat + substantiv | |
| den/det/de kollaberade + substantiv | |


