publicerad: 2015
kollationera
kol·lat·ion·era
verb
~de ~t • jämföra och granska, motläsa; genomföra kollationering
Finita former | |
---|---|
kollationerar | presens aktiv |
kollationeras | presens passiv |
kollationerade | preteritum aktiv |
kollationerades | preteritum passiv |
kollationera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att kollationera | infinitiv aktiv |
att kollationeras | infinitiv passiv |
har/hade kollationerat | supinum aktiv |
har/hade kollationerats | supinum passiv |
Presens particip | |
kollationerande | |
Perfekt particip | |
en kollationerad + substantiv | |
ett kollationerat + substantiv | |
den/det/de kollationerade + substantiv |