publicerad: 2015
kompensation
kom·pens·at·ion
substantiv
~en ~er • ersättning, gottgörelse; utjämning; till kompensera
Singular | |
---|---|
en kompensation | obestämd form |
en kompensations | obestämd form genitiv |
kompensationen | bestämd form |
kompensationens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kompensationer | obestämd form |
kompensationers | obestämd form genitiv |
kompensationerna | bestämd form |
kompensationernas | bestämd form genitiv |