publicerad: 2015
konfident
kon·fid·ent
[‑en´t]
substantiv
~en ~er • person som vänder sig till en präst el. psykoterapeut för samtal
Singular | |
---|---|
en konfident | obestämd form |
en konfidents | obestämd form genitiv |
konfidenten | bestämd form |
konfidentens | bestämd form genitiv |
Plural | |
konfidenter | obestämd form |
konfidenters | obestämd form genitiv |
konfidenterna | bestämd form |
konfidenternas | bestämd form genitiv |