publicerad: 2015
konfirmand
kon·firm·and
[‑an´d]
substantiv
~en ~er • pojke el. flicka som deltar i konfirmationsundervisning
Singular | |
---|---|
en konfirmand | obestämd form |
en konfirmands | obestämd form genitiv |
konfirmanden | bestämd form |
konfirmandens | bestämd form genitiv |
Plural | |
konfirmander | obestämd form |
konfirmanders | obestämd form genitiv |
konfirmanderna | bestämd form |
konfirmandernas | bestämd form genitiv |