SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
konfirmation
kon·­firm·­at·ion substantiv ~en ~er en kyrklig handling som bekräftar dopet och som in­om Svenska kyrkan tidigare för­beredde för nattvards­gångbekräftelse, stad­fästelse​ – Alla sammansättn. med konfirmations- hör till konfirmation 1.
Singular
en konfirmationobestämd form
en konfirmationsobestämd form genitiv
konfirmationenbestämd form
konfirmationensbestämd form genitiv
Plural
konfirmationerobestämd form
konfirmationersobestämd form genitiv
konfirmationernabestämd form
konfirmationernasbestämd form genitiv