SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
konnotation
kon·­not·­at·ion substantiv ~en ~er associativ bi­betydelse hos ett ord som inte till­hör grund­betydelsen; ​mots. denotation
Singular
en konnotationobestämd form
en konnotationsobestämd form genitiv
konnotationenbestämd form
konnotationensbestämd form genitiv
Plural
konnotationerobestämd form
konnotationersobestämd form genitiv
konnotationernabestämd form
konnotationernasbestämd form genitiv