publicerad: 2015
konstutövare
konst|ut·öv·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑utövarna konst 1 utövare
Singular | |
---|---|
en konstutövare | obestämd form |
en konstutövares | obestämd form genitiv |
konstutövaren | bestämd form |
konstutövarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
konstutövare | obestämd form |
konstutövares | obestämd form genitiv |
konstutövarna | bestämd form |
konstutövarnas | bestämd form genitiv |