publicerad: 2015
kontringsspelare
kontr·ings|spel·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑spelarna kontring spela
Singular | |
---|---|
en kontringsspelare | obestämd form |
en kontringsspelares | obestämd form genitiv |
kontringsspelaren | bestämd form |
kontringsspelarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kontringsspelare | obestämd form |
kontringsspelares | obestämd form genitiv |
kontringsspelarna | bestämd form |
kontringsspelarnas | bestämd form genitiv |