SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

koppel

koppel [kåp´el] substantiv kopplet; pl. ~, best. pl. kopplen 1 kopplings­anordning; kedja för hund; axel- och liv­rem till uniform2 grupp samjagande hundar; äv. bildl.

Singular
ett koppel	obestämd form
ett koppels	obestämd form genitiv
kopplet	bestämd form
kopplets	bestämd form genitiv
Plural
koppel	obestämd form
koppels	obestämd form genitiv
kopplen	bestämd form
kopplens	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  koppartjuv subst.
  koppartryck subst.
  koppartråd subst.
  kopparvitriol subst.
  kopparödla subst.
  koppel subst.
  koppeltvång subst.
  koppelvan adj.
  koppglas subst.
  koppla verb
  kopplare subst.

  Till   alla ordböcker