SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

kork

kork [kår´k] substantiv ~en ~ar 1 ett lätt, elastiskt ämne från kork­eken; ​styv i korken ⟨vard.⟩ själv­säker2 liten bit kork vanl. anv. som flaskpropp: ​dra ur korken (i champagne­flaskan)​ – De flesta sammansättn. med kork- hör till kork 1.

Singular
en kork	obestämd form
en korks	obestämd form genitiv
korken	bestämd form
korkens	bestämd form genitiv
Plural
korkar	obestämd form
korkars	obestämd form genitiv
korkarna	bestämd form
korkarnas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  korinthier subst.
  korintisk adj.
  korintkaka subst.
  korintsås subst.
  korist subst.
  kork subst.
  korka verb
  korkad adj.
  korkbössa subst.
  korkdyna subst.
  korkek subst.

  Till   alla ordböcker