publicerad: 2015
korka
korka
verb
~de ~t • förse med kork; äv. bildl.
Finita former | |
---|---|
korkar | presens aktiv |
korkas | presens passiv |
korkade | preteritum aktiv |
korkades | preteritum passiv |
korka | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att korka | infinitiv aktiv |
att korkas | infinitiv passiv |
har/hade korkat | supinum aktiv |
har/hade korkats | supinum passiv |
Presens particip | |
korkande | |
Perfekt particip | |
en korkad + substantiv | |
ett korkat + substantiv | |
den/det/de korkade + substantiv |
korka upp
• ta bort tillslutande kork från: korka upp en vinflaskaInfinita former att korka upp infinitiv aktiv Presens particip uppkorkande Perfekt particip en uppkorkad + substantiv ett uppkorkat + substantiv den/det/de uppkorkade + substantiv