publicerad: 2015
krasslighet
krassl·ig·het
substantiv
~en ~er krasslig
Singular | |
---|---|
en krasslighet | obestämd form |
en krasslighets | obestämd form genitiv |
krassligheten | bestämd form |
krasslighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
krassligheter | obestämd form |
krassligheters | obestämd form genitiv |
krassligheterna | bestämd form |
krassligheternas | bestämd form genitiv |