publicerad: 2015
krigföring
krig|för·ing
substantiv
~en ~ar krig -föring
Singular | |
---|---|
en krigföring | obestämd form |
en krigförings | obestämd form genitiv |
krigföringen | bestämd form |
krigföringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
krigföringar | obestämd form |
krigföringars | obestämd form genitiv |
krigföringarna | bestämd form |
krigföringarnas | bestämd form genitiv |