publicerad: 2015
krockvikt
krock|vikt
substantiv
~en ~er • persons el. föremåls effektiva vikt vid krock
Singular | |
---|---|
en krockvikt | obestämd form |
en krockvikts | obestämd form genitiv |
krockvikten | bestämd form |
krockviktens | bestämd form genitiv |
Plural | |
krockvikter | obestämd form |
krockvikters | obestämd form genitiv |
krockvikterna | bestämd form |
krockvikternas | bestämd form genitiv |