publicerad: 2015
krokett
krok·ett
[kroket´]
substantiv
~en ~er • flottyrkokt bulle med stuvning av kött
Singular | |
---|---|
en krokett | obestämd form |
en kroketts | obestämd form genitiv |
kroketten | bestämd form |
krokettens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kroketter | obestämd form |
kroketters | obestämd form genitiv |
kroketterna | bestämd form |
kroketternas | bestämd form genitiv |