publicerad: 2015
krutdurk
krut|durk
substantiv
~en ~ar • äv. bildl. explosiv situation
Singular | |
---|---|
en krutdurk | obestämd form |
en krutdurks | obestämd form genitiv |
krutdurken | bestämd form |
krutdurkens | bestämd form genitiv |
Plural | |
krutdurkar | obestämd form |
krutdurkars | obestämd form genitiv |
krutdurkarna | bestämd form |
krutdurkarnas | bestämd form genitiv |