publicerad: 2015
kröna
kröna
verb
krönte krönt • sätta krona på, formellt installera regent; äv. bildl.; (försöket) kröntes med framgång hade framgång
| Finita former | |
|---|---|
| kröner | presens aktiv |
| kröns (krönes) | presens passiv |
| krönte | preteritum aktiv |
| kröntes | preteritum passiv |
| krön | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att kröna | infinitiv aktiv |
| att krönas | infinitiv passiv |
| har/hade krönt | supinum aktiv |
| har/hade krönts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| krönande | |
| Perfekt particip | |
| en krönt + substantiv | |
| ett krönt + substantiv | |
| den/det/de krönta + substantiv | |
| den krönte + maskulint substantiv | |


