publicerad: 2015
kuling
kul·ing
substantiv
~en ~ar • ⟨sjö.⟩ hård vind
Singular | |
---|---|
en kuling | obestämd form |
en kulings | obestämd form genitiv |
kulingen | bestämd form |
kulingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kulingar | obestämd form |
kulingars | obestämd form genitiv |
kulingarna | bestämd form |
kulingarnas | bestämd form genitiv |