SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
kulhammare
kul|­hammare substantiv ~n; pl. ‑hamrar el. ~, best. pl. ‑hamrarna el. ‑hammarna 1kula 1 hammare
Singular
en kulhammareobestämd form
en kulhammaresobestämd form genitiv
kulhammarenbestämd form
kulhammarensbestämd form genitiv
Plural
kulhamrar (kulhammare)obestämd form
kulhamrars (kulhammares)obestämd form genitiv
kulhamrarna (kulhammarna)bestämd form
kulhamrarnas (kulhammarnas)bestämd form genitiv