SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
kusinbarn
kus·­in|­barn substantiv ~et; pl. ~ kusin barn
Singular
ett kusinbarnobestämd form
ett kusinbarnsobestämd form genitiv
kusinbarnetbestämd form
kusinbarnetsbestämd form genitiv
Plural
kusinbarnobestämd form
kusinbarnsobestämd form genitiv
kusinbarnenbestämd form
kusinbarnensbestämd form genitiv