publicerad: 2015
kvestor
kvest·or
substantiv
~n ~er [‑o´r‑] • en ämbetsman i antikens Rom
Singular | |
---|---|
en kvestor | obestämd form |
en kvestors | obestämd form genitiv |
kvestorn | bestämd form |
kvestorns | bestämd form genitiv |
Plural | |
kvestorer | obestämd form |
kvestorers | obestämd form genitiv |
kvestorerna | bestämd form |
kvestorernas | bestämd form genitiv |