publicerad: 2015
kårel
kårel
substantiv
~n kårlar • en växt
Singular | |
---|---|
en kårel | obestämd form |
en kårels | obestämd form genitiv |
kåreln | bestämd form |
kårelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
kårlar | obestämd form |
kårlars | obestämd form genitiv |
kårlarna | bestämd form |
kårlarnas | bestämd form genitiv |