publicerad: 2015
källa
källa
substantiv
~n källor 1 ställe där grundvattnet tränger fram ur jorden; ställe där en flod rinner upp; ursprung2 dokument med ursprunglig utsaga; uppgiftslämnare: enligt en säker källa kommer regeringen att avgå – I sammansättn. käll-.
Singular | |
---|---|
en källa | obestämd form |
en källas | obestämd form genitiv |
källan | bestämd form |
källans | bestämd form genitiv |
Plural | |
källor | obestämd form |
källors | obestämd form genitiv |
källorna | bestämd form |
källornas | bestämd form genitiv |