publicerad: 2015
könsdel
köns|del
substantiv
~en ~ar • mest i pl.; vissa könsorgan
Singular | |
---|---|
en könsdel | obestämd form |
en könsdels | obestämd form genitiv |
könsdelen | bestämd form |
könsdelens | bestämd form genitiv |
Plural | |
könsdelar | obestämd form |
könsdelars | obestämd form genitiv |
könsdelarna | bestämd form |
könsdelarnas | bestämd form genitiv |