publicerad: 2015
landskapsdjur
land·skaps|djur
substantiv
~et; pl. ~ • jfr landskapsblomma; till landskap 2
Singular | |
---|---|
ett landskapsdjur | obestämd form |
ett landskapsdjurs | obestämd form genitiv |
landskapsdjuret | bestämd form |
landskapsdjurets | bestämd form genitiv |
Plural | |
landskapsdjur | obestämd form |
landskapsdjurs | obestämd form genitiv |
landskapsdjuren | bestämd form |
landskapsdjurens | bestämd form genitiv |