publicerad: 2015
landsortsstad
lands·orts|stad
substantiv
~en ‑städer landsort 1stad 1
| Singular | |
|---|---|
| en landsortsstad | obestämd form |
| en landsortsstads | obestämd form genitiv |
| landsortsstaden | bestämd form |
| landsortsstadens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| landsortsstäder | obestämd form |
| landsortsstäders | obestämd form genitiv |
| landsortsstäderna | bestämd form |
| landsortsstädernas | bestämd form genitiv |


