publicerad: 2015
laura
laura
[lau´ra]
substantiv
~n lauror • ⟨vard., åld.⟩ vimsig kvinnlig trafikant
Singular | |
---|---|
en laura | obestämd form |
en lauras | obestämd form genitiv |
lauran | bestämd form |
laurans | bestämd form genitiv |
Plural | |
lauror | obestämd form |
laurors | obestämd form genitiv |
laurorna | bestämd form |
laurornas | bestämd form genitiv |