publicerad: 2015
legislatur
leg·is·lat·ur
[‑u´r]
substantiv
~en ~er • lagstiftningsmyndighet
Singular | |
---|---|
en legislatur | obestämd form |
en legislaturs | obestämd form genitiv |
legislaturen | bestämd form |
legislaturens | bestämd form genitiv |
Plural | |
legislaturer | obestämd form |
legislaturers | obestämd form genitiv |
legislaturerna | bestämd form |
legislaturernas | bestämd form genitiv |