livsubstantiv~et; pl. ~ 1 knappast pl.; levande tillstånd; som efterled i sammansättn. ofta verksamhet: vara vid liv; få (sig) ngt till livsfå ngt att förtära; livsens ord⟨åld.⟩ livets ord (= Bibelns ord)2 i vissa sms.; som skyddar kunglig person: livgarde3 midja; sköte; klädesplagg som täcker midjan4 knappast pl.; oväsen – I sammansättn. liv- (till liv 1,2,3), livs- (till liv 1). De flesta sådana sammansättn. hör till liv 1.
