publicerad: 2015
lyckobringare
lycko|bring·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑bringarna 1lycka 1 bringare
Singular | |
---|---|
en lyckobringare | obestämd form |
en lyckobringares | obestämd form genitiv |
lyckobringaren | bestämd form |
lyckobringarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
lyckobringare | obestämd form |
lyckobringares | obestämd form genitiv |
lyckobringarna | bestämd form |
lyckobringarnas | bestämd form genitiv |